E-legitimation – En elektronisk ID-handling

Vi har länge hört samlingsnamnet e-legitimation. Vad det handlar om är en godkänd virtuell handling som kan verifiera din identitet. Idag finns det många olika e-legitimationer, som kan användas för olika syften. Den största är utan tvekan BankID, som förmodligen alla svenskar känner till. Denna elektroniska ID-handling fungerar på nästan alla platser där du måste verifiera dig online hos allt från svenska myndigheter till betalningsmetoder och casinospel online. Här ska vi kika närmare på vad e-legitimation egentligen är, vilka som finns och hur det hela fungerar.

Vad är e-legitimation?

E-legitimation är en digital form av legitimation som gör det möjligt för individer att legitimera sig och genomföra elektroniska underskrifter online på ett säkert sätt. Den fungerar som en digital motsvarighet till fysiska identitetshandlingar som ett körkort eller pass, men för användning på internet.

Med e-legitimation kan användare på ett säkert sätt identifiera sig för att få tillgång till olika offentliga och privata tjänster online, såsom internetbank, myndigheter, och sjukvårdstjänster.

E-legitimationen utfärdas av olika certifikatutfärdare, som kan vara banker, statliga myndigheter eller andra organisationer. I Sverige är BankID en av de mest kända och använda formerna av e-legitimation. Den används för att logga in på banktjänster, myndighetssidor som Skatteverket, Försäkringskassan, och många andra tjänster.

Användningen av e-legitimation bidrar till att öka säkerheten vid online-transaktioner och tjänster genom att säkerställa att den som försöker genomföra en handling verkligen är den de utger sig för att vara.

E-legitimation historia

E-legitimationens historia i Sverige och globalt är en berättelse om den digitala utvecklingens framsteg och hur samhällen har anpassat sig till att leva och interagera i en alltmer virtuell värld. Utvecklingen av e-legitimation speglar behovet av säkra metoder för att verifiera individers identitet online. Något som har blivit allt viktigare i takt med att internetanvändningen har ökat för bankärenden, offentliga tjänster och andra digitala interaktioner.

Första stegen mot digital identifiering och e-legitimation började tas under slutet av 1900-talet, när internet började få en mer framträdande roll i samhället. Initialt var digitala identitetslösningar ganska enkla och begränsade till specifika tjänster eller nätverk.

I Sverige tog utvecklingen av e-legitimation fart i början av 2000-talet. Ett av de mest framträdande exemplen på e-legitimation i Sverige är BankID, som lanserades 2003. BankID är ett samarbete mellan flera stora banker i Sverige och har blivit den mest använda formen av e-legitimation i landet. Detta system gjorde det möjligt för individer att på ett säkert sätt genomföra transaktioner online, signera dokument digitalt och få tillgång till en mängd offentliga och privata tjänster.

Efter att BankID lanserades har det också dykt upp ett antal andra e-legitimationer. Lite innan och sida vid sida med utvecklingen av BankID finns även Telia e-legitimation och Skatteverket med sitt id-kort vilket också innehåller en e-legitimation.

Internationell Utveckling

Parallellt med utvecklingen i Sverige har andra länder antagit liknande system för digital identifiering. EU har exempelvis arbetat för att främja digital identitet och e-legitimation över nationsgränser genom eIDAS-förordningen (Electronic Identification, Authentication and Trust Services), som syftar till att underlätta gränsöverskridande elektronisk identifiering och transaktioner inom EU.

Tekniska framsteg har varit avgörande för e-legitimationens utveckling, inklusive förbättrad kryptering, säkerhetsprotokoll och användarvänliga lösningar som mobilappar. Säkerhetsaspekterna har varit och är fortfarande centrala, med ständiga förbättringar för att skydda användarnas identiteter och förebygga bedrägerier.

Framtiden för e-legitimation

E-legitimationens framtid ser ut att inkludera ytterligare förbättringar i användarvänlighet, säkerhet och interoperabilitet, både nationellt och internationellt. Det finns också en växande trend mot att använda biometriska metoder, som ansiktsigenkänning och fingeravtryck, för att ytterligare stärka säkerheten och enkelheten i digital identifiering.

Totalt har e-legitimationens historia varit en resa mot att skapa en säker och effektiv digital identitet för individer, en utveckling som fortsätter att anpassa sig till nya teknologier och samhällets förändrade behov.

Olika typer av e-legitimation i Sverige

I Sverige finns det flera typer av e-legitimationer som används för att säkerställa identitet på nätet. Dessa e-legitimationer gör det möjligt för användare att på ett säkert sätt utföra olika tjänster online, såsom att genomföra banktransaktioner, kommunicera med offentliga myndigheter och signera dokument digitalt. Nedan följer några av de mest förekommande typerna av e-legitimation i Sverige:

• BankID: Det mest välkända och använda systemet för e-legitimation i Sverige. BankID kan användas för att legitimera sig och genomföra säkra transaktioner online hos banker, myndigheter och andra organisationer. BankID finns i flera format, såsom Mobilt BankID (som används på mobiltelefoner och surfplattor), BankID på kort (som lagras på ett fysiskt bankkort) och BankID på fil (som lagras på datorn).
• Freja eID: Freja eID är en mobilbaserad e-legitimation som erbjuder olika säkerhetsnivåer, inklusive Freja eID Plus som är godkänd av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) som en e-legitimation på en hög säkerhetsnivå. Den kan användas för att identifiera sig hos myndigheter, företag och andra organisationer.
• Telia e-legitimation: Även om användningen har minskat under senare år, erbjuder Telia en form av e-legitimation som kan användas för säker digital identifiering och signering. Denna e-legitimation har historiskt sett varit ett alternativ till BankID för vissa tjänster.
• SITHS-kort: Ett system främst använt inom hälso- och sjukvårdssektorn, där det används av vårdpersonal för att säkert logga in i vårdens system och elektroniska patientjournaler. SITHS står för ”Säker IT i hälso- och sjukvården” och är ett exempel på en branschspecifik lösning.

Skatteverkets id-kort med e-legitimation

Skatteverkets ID-kort med e-legitimation är ett fysiskt identitetskort som utfärdas av Skatteverket i Sverige. Det fungerar som en officiell identitetshandling och är avsett för personer som är folkbokförda i Sverige. Kortet kan användas för att legitimera sig i olika sammanhang, både i det offentliga och privata, likväl som vid resor inom Schengenområdet.

Utöver den fysiska identitetsfunktionen innehåller kortet även en elektronisk identitet (e-legitimation), vilken gör det möjligt för innehavaren att utföra elektroniska tjänster, såsom att legitimera sig och signera dokument digitalt på internet.

För att ansöka om Skatteverkets ID-kort med e-legitimation krävs att personen är folkbokförd i Sverige och kan styrka sin identitet. Ansökan görs personligen vid ett av Skatteverkets servicekontor som hanterar id-kort ärenden. Vid ansökningstillfället behöver du ha med sig nödvändiga handlingar som styrker identitet och folkbokföring, samt betala en avgift för kortet.

Så skaffar du e-legitimation

De sätt du skaffar en e-legitimation i Sverige kan variera beroende på vilken typ av e-legitimation du är intresserad av. Nedan visar vi en allmän process för hur man går tillväga för att skaffa de vanligaste formerna av e-legitimation, såsom BankID, Freja eID, och andra.

BankID

• Kund i en bank: För att skaffa BankID måste du först vara kund hos en av de banker som erbjuder BankID. Det inkluderar de flesta stora banker i Sverige.
• Kontakta din bank: Logga in på din internetbank eller kontakta din bank för att få information om hur du ansöker om BankID. Processen kan variera något mellan olika banker.
• Identifiering: Banken kommer att behöva identifiera dig, antingen genom ett besök på bankkontoret eller via en annan identifieringsmetod som din bank godkänner.
• Aktivering: Efter identifieringsprocessen kommer du att få instruktioner om hur du installerar och aktiverar ditt BankID, antingen på din mobiltelefon, surfplatta eller dator.

Freja elektroniska id-handling

• Ladda ned appen: Börja med att ladda ner appen för vald id-handling från Google Play Store eller Apple App Store.
• Registrera dig: Följ instruktionerna i appen för att registrera dig. Du kommer att behöva ange personlig information och genomgå en identifieringsprocess.
• Verifiera identitet: För att få säkerhetsnivå plus, som är en e-legitimation med hög säkerhetsnivå, behöver du verifiera din identitet. Detta kan göras genom ett besök hos ett ombud eller på andra godkända sätt som anges i appen.
• Aktivera e-legitimationen: Efter att din identitet har verifierats kommer din e-legitimation att aktiveras och kan användas för att logga in och signera digitalt.

Telia e-legitimation

Det är lite oklart kring Telia e-legitimation. Kontrollera först med Telia om de fortfarande erbjuder e-legitimation och vad som gäller för att skaffa den. Nedan ser du kortfattat hur det går till att ansöka.

• Ansök genom Telia: Följ Telias process för ansökan, vilket kan innebära ett besök i butik eller via deras tjänster online.
• Installation och aktivering: Följ instruktionerna för att installera och aktivera din e-legitimation.

Att tänka på när du använder elektroniska id-handlingar

Precis som med fysiska id-handlingar kommer det också finnas saker att tänka på gällande elektroniska id-handlingar. Här måste din legitimation vara godkänd av den plats du vill verifiera dig på, samtidigt som de ska skydda dig och vara giltiga.

• Säkerhet: Hantera din e-legitimation med hög säkerhet. Dela aldrig dina koder eller låt någon annan använda din e-legitimation.
• Kompatibilitet: Kontrollera att din enhet är kompatibel med den e-legitimation du väljer att skaffa. Vidare ska du också välja en e-legitimation som fungerar för de saker du vill använda den för. Vissa elektroniska legitimationer har begränsningar.
•  Giltighetstid: E-legitimationer har en giltighetstid. Var medveten om när din e-legitimation löper ut och hur du förnyar den.

Så fungerar din e-legitimation

E-legitimation fungerar som en digital identitetshandling som gör det möjligt för användare att säkert identifiera sig och utföra juridiskt bindande handlingar på internet. När du vill få tillgång till en onlinetjänst som kräver identifikation, kan du logga in med sin e-legitimation. Vad som då sker är att du verifierar och säkerställer din identitet. Det sker vanligtvis genom att ange en personlig kod eller genom biometrisk identifiering, som en fingeravtrycksläsare eller ansiktsigenkänning på sin enhet.

Bakom kulisserna sker en säker kommunikation mellan tjänstens server och e-legitimationens utfärdare. E-legitimationens utfärdare bekräftar användarens identitet och skickar en digital signatur till tjänsten. Denna signatur verifierar att du är den du utger sig för att vara. E-legitimationen använder krypteringsteknik för att säkerställa att all kommunikation är skyddad och att ingen obehörig kan få tillgång till användarens personliga information.

Genom detta förfarande kan man genomföra transaktioner, signera dokument elektroniskt och få tillgång till offentliga och privata tjänster online med en hög säkerhetsnivå. E-legitimation förenklar den digitala vardagen och bidrar till en säker och effektiv digital förvaltning och ekonomi.